Postat av Nikita den 2008-07-13 21:37:11
I kategori Allmänt | 3 k o m m e n t a r e r

Har lyssnat på Takida hela kvällen, dom är underbara!
Tänk att dem blivit så stora nu, för 7år sen då jag började lyssna på dem visste
knappt folk utanför Sundsvalls gränser om vilka de var, de var så pass "små" att de spelade
på fränstafestivalen och fick minsta scenen på gatufesten.
Deras skivor såldes typ på små affärer runt om ånge/fränsta/Stöde.
Nu turnerar dem runt i Sverige, spelas om och om igen på radion och ratar Sundsvalls Gatufest.

Blir inte ofta att jag lyssnar på musik nuförtiden, det hinns inte med mer än
då man åker bil men då är det oftast radion som åker på.

Började prata om Takida me Ulrika förut idag,
och då var jag bara tvungen att lyssna på massa låtar med dem nu ikväll.
Jag hade nästan glömt hur underbara dem faktiskt är.

Hela jag får ståpäls när jag lyssnar på dem.
Det är så många känslor som far runt i mig, mest härliga känslor,
lyckokänslor, en hel hög med minnen från då jag var 14-15 år.
Men dem får mig också att tänka en del på Maria eftersom det var då jag blev
kompis med henne jag började lyssna på dem.
Vi lyssnade alltid och jämt på Takida.
Samtidigt som jag ryser av välbehag så gör det ont av saknad,
det låter konstigt, två känslor så långt ifrån varandra som möts,
Men det är så det känns.

Här var vi väl sisådär 13år gamla
jag&Maria
Jag är glad att jag fick den tid jag fick med dig,
du vet att du alltid finns med mig.

huh, vad långt detta blev, inte ofta det händer här i bloggen
men nu har jag delat med mig lite av mina känslor.